Jag tror på ett liv efter döden. Jag tror också att man kan träffa sina nära och kära i sina drömmar ibland. Jag har gjort det förut men nu var det länge sedan. Men inatt inträffade det igen!

En bil stannade till precis framför mig och framför ratten satt en okänd kille för mig på ca 30 år. I baksätet satt tre äldre damer varav en var min mormor som har varit död i över 15 år. Medan jag tog mig snabbt fram till sidodörren bakom föraren sa jag till min äldsta son att det här är min mormor (Han minns inte hur hon såg ut då han var väldigt liten när hon dog). När jag kommer fram till dörren ser jag mormor och jag ser även min egen spegelbild i rutan. Plötsligt säger jag till mig själv att det här är en dröm eftersom jag vet att hon egentligen är död. Jag säger även högt för mig själv att det är bäst att jag skyndar mig innan jag vaknar.

Jag öppnar dörren och säger högt: "Mormor!" Jag minns inte om hon hinner svara men snabbt så står jag på knä och kramar om henne hårt. Jag har lagt mitt huvud mot hennes bröstkorg och kan känna hennes värme, hennes andetag och hennes doft. Hon luktade alltid så gott! Jag ser att hon har en del packning med sig och jag frågar om det finns fler fotografier där. (Eftersom jag börjat att släktforska så har en del frågor uppstått) Hon säger att det inte finns fler och när jag frågar henne vilka alla personerna är på de som vi har så säger hon att hon faktiskt inte vet.

Jag förstår att hon är på väg någonstans och får veta att det är upp till Norrland, till Torpshammar. Jag frågar om mina båda mostrar alltså hennes döttrar vet om att hon kommer. Nä, får jag till svar. Jag känner inombords att de kommer att bli så glada att få träffa henne igen!

Jag har under hela dagen försökt att förstå vad hon egentligen vill säga mig. Men så kom jag på det! Nu kommer jag att kunna åka upp utan min sambo utan att vara rädd när jag ska sova. Både för synliga och osynlig typer ;) För mormor kommer ju att vänta på mig däruppe!

Min fina mormor när hon var ca 12 år.